You've got to fight for every dream,
'cause who's to know which one you let go would have made you complete
Jag tycker folk är alldeles, alldeles för dömande. Hit och dit dömer vi folk. Och jag tycker inte man har rätt att döma någon annan. Ever. Vem det än är, vad det än gäller. (okej, inte exakt vad det än gäller... våldtäkt, våld och mord är en sak) Men det jag menar är folks val och drömmar. Folks sätt att leva. Det är inget någon annan ska klampa in på och vifta bort eller fördöma. Jag blir så arg på folk som alltid ska lägga sig i och tycka och tänka. Alla kanske inte blir lyckliga av högsta lönen. Rikaste mannen/kvinnan. Flottaste huset. Eller helt enkelt medellönen, medel mannen/kvinnan och medelhuset. Alla har inte samma kall. Lycka ser inte lika dan ut för alla. Det kanske finns någon som blir jätte lycklig av att vara nudist. Låt människan vara det då? Som om du själv aldrig går naken... Eller folk som dömer efter kläderna. Jag har själv fått höra att jag inte kan ha på mig något för att "andra kan känna sig kränkta" Alltså... VA?! Vad fan känner inte jag mig i en sådan situation?! Och jag har upplevt besvikelse när jag berättat att jag ville och tänkte bli konstnär. Då var det som att alla mina kunskaper blev bortkastade på flummigt målande, ungefär. Och ska man se det så, då är mina språkkunskaper helt bortkastade nu också. Vad har man för nytta av att kunna latin när man ska jobba med barn?
Men var Rembrants måleri också bortkastat då kanske? Nej... för han "lyckades" ju. Jahaaa. Så man måste lyckas för att det inte ska vara bortkastat? Nej! Så länge man själv har eller har haft någon form av glädje i det var det inte bortkastat. Och något sådant kan någon annan aldrig avgöra! Men har man pengar är man lyckad. Det vet ju alla. Är man duktig är man lyckad. Har man lyckats är man lyckad. Men vad mer exakt, är man om man är lyckad? Och till vilket pris i så fall?
Och oj vad det här inlägget handlade om något annat än det jag först tänkt skriva. Eller mja, det spårade ur i alla fall. Till en viss del har det faktiskt att göra med det jag tänkte skriva. Men jag blev arg på allas fördömande sätt. Titta på er själva i stället. Gör er själva lyckliga istället för att kasta skit på alla andra. Jag önskar alla bara kunde sluta vara så inställda på hur saker och ting "borde vara". Och det var vad jag egentligen hade tänkt skriva om. En sak som egentligen inte alls "borde vara", men som jag (faktiskt, ändå och trots allt) önskar var. Och jag vet många som skulle tycka och tänka. Ha :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar